Jag vann, du förlorade.

Jag tittar på ett fotografi av en människa som jag avskyr och inser att denna människa alltid kommer att prägla min vardag.
Jag glömmer allt för ofta att klappa mig själv på axeln och känna mig stolt över att jag faktiskt..
Att det var då, inte nu. Dåtid. Nutid. Dåtid. Nutid.
Att jag bara var en skugga av mig själv.