Visar inlägg med etikett Mina ord.. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mina ord.. Visa alla inlägg

onsdag 11 november 2009

Krig.

Mitt lugn begränsar mina ord likt den bländande solen hämmar min syn.
De drabbas samman, mitt huvud värker, mina fingrar famlar febrilt efter den trygga otryggheten.
Och när jag väl är där.
När jag väl är där är min enda önskan ett vindstilla landskap där solen skiner starkare än någonsin.

måndag 31 augusti 2009

Månadsskifte.

Åtta blir nio och tänk vad glad jag blir om spärren bara lossas lite, lite och min vilja att göra det jag älskar mest av allt så sakta börjar komma tillbaka.
Tur eller otur att viljan som jag önskar återvända är samma vilja som har förmåga att frigöra? Jag bestämmer mig för att det är tur.

onsdag 13 maj 2009

All sparks will burn out.

Det finns inget syfte.
Vi bara är.
Jag är inte här för din skull.
Du är inte här för min skull.
Vi bara är.

torsdag 7 maj 2009

Va?

Tunna genomskinliga fragment bildar en diffus minnesbild.
Ett minne trevandes i backspegeln.
Nej.
Fel.
I sidospegeln.
Denna iakttagelse rymmer inga räta linjer.

onsdag 6 maj 2009

Till dig eller kanske till dig, dig, dig.

ord till dig med vackra skor
som med lätta steg
får världen att gro.

som med klara ögon
och vackra sår
stillar min tanke
och vässar mina klor.

fredag 10 april 2009

Min balkong.

Jag spenderar mycket tid på min balkong, speciellt nu när omgivningarna börjar skifta i färg och solen övervinner allt fler av dygnets timmar.
Fåglarnas hoppfulla glädjeskrik tillsammans med den vaga doften av förändring omvandlar människors isiga ögon till medelhav, frambringar en naiv djärvhet. En tid utan definiton och avgränsningar väntar, kanske är den redan här.

onsdag 11 mars 2009

Ingenting.

Are you trying to reach the shore over there?
- the one that you adore but refuse to share
Are you trying to take my helping hand in yours?
- the one you once took and said 'we can stand any force'
Are you willing to agree, and perhaps even see
- that the only thing I want is for you to be free

onsdag 4 mars 2009

Hjärndöd.

Mitt huvud känns för tillfället som en urholkad stubbe, eller varför inte en ballong upplåst av någon med riktig kass andedräkt. Om det nu mot all förmodan existerar en hjärna någonstans inuti denna skamfilade kropp så antar jag att den är skrämmande lik ett ofantligt ökenlandskap. Min förmåga att åstadkomma någonting annat än meningar i osämja som bildar diffusa motiv tycks ha kommit på avvägar.
Jag sörjer, men hoppas självklart på bättre tider.

torsdag 15 januari 2009

Jag tänker mycket.

Ibland blir jag så förundrad över hur fort vissa saker kan byta skepnad, växla i färg.
Små, små skiftningar i vardagen som kan få en att gråta eller skratta, få en att inse hur lite makt och kontroll man egentligen har i denna värld, få en att inse att väldigt få saker är etsat i sten.
Saker förändras på en sekund, på ett år, på ett decennium. Vissa förutsedda, andra inte.

Vad är det egentligen jag vill komma fram till? Jag har inget bra svar på det.

Jag försöker balansera min nutid och framtid, drömma utan att leva i drömmen, vara här och nu utan att att blicka över axeln med en ångerfylld blick.
För att jag ska kunna trivas i min framtid måste jag trivas med mig själv i nutid. Att lära sig att istället för att vila från sig själv vila i sig själv.
Omgivning påverkar, men i vilken grad bestämmer jag själv.

onsdag 7 januari 2009

Mitt.

Count to one and continue on with that song that you thought was done.
Count to two and presume that you knew what was going to happend to you.
Count to three and disappear into a wonderland spree beneath an imaginary tree with me.
Count to four and open the door to find that core inside that you adore but still is so sore.
Count to five and try to provide to the people beside through staying alive.