Klockan är några minuter över tre på eftermiddagen.
Nyss hemkommen och tillståndet är minst sagt diffust.
De vaga konturerna, de rödsprängda ögonen, det faktum att jag själv definierar mig som imbecill.
Just nu är världen så jävla underbar.
Tack för igår.
lördag 7 juni 2008
I kölvattnet av gårdagen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
fin blogg
tack så jättemycket! det värmde.
Skicka en kommentar