Ibland finns det ingenting att säga. Ibland gör man bättre i att bara vara tyst.
Det spelar ingen roll vilka ord man väljer, om man väljer att sympatisera, om man väljer att ifrågasätta. Alla sorters ord triggar.
Varför försöka kommunicera när personen i fråga vägrar att lyssna?
Ord är ibland överflödiga.
Det känns konstigt att säga, jag älskar ord, men jag tror att det är så.
I sådana situationer räcker det med att bara finnas tills, stå bredvid, vara en fast punkt.
En fast punkt som sitter inne med vetskapen om att vi alla har varit där och att ingenting varar för evigt..
lördag 30 maj 2009
Enjoy the silence.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar