Mitt zoo.

Nu har pusselspelen tagit över mitt liv igen.
Jag känner mig som en ihålig stubbe. En ful trädstump med kassa rötter. En mossig spillra av mitt forna jag. Helt omedveten om min omgivning ägnar jag i dagsläget skrämmande mycket tid åt att ligga i sängen och slå rekord över mig själv.
Mitt frenetiska spelande resulterade dessutom i att hela huset slocknade igår. En dags spelande och världen visar redan sitt hat.
Skitsamma, jag ska ha mina tre djur i rad, kosta vad det kosta vill.