Det här med städning, det är nog inte riktigt min grej.

Det finns dagar som är sämre än vissa andra dagar, städdagar är sådana dagar.
Igår var en städdag, det vill säga en kass dag, en av de mest improduktiva dagarna jag någonsin har haft faktiskt.
Jag hade alldeles för mycket tid att städa på, cirka 12 timmar.
12 timmar är ett halvt dygn, vet ni vad man kan hitta på för skojsigheter på den tiden? Nä, inte jag heller, för jag var fullt upptagen med att peppa mig själv till att torka upp det kladdiga på golvet bredvid tv:n, jag förmodar att det var vin, luktade som det i alla fall. Kan ju i och för sig kolla upp det på en gång i och med att peppen aldrig infann sig och mattan blev min räddning.
Ju längre tiden går desto högre blir tröskeln, uppgiften växer sig allt större i takt med att motivationen drar sig nedåt minusstrecket.
Fick i alla fall min lillebror att bära dammsugaren upp för trappen och det är ju alltid ett framsteg.