Det här måste jag läsa imorgon.

Nu har jag missat bussen. Eller missat och missat, min sega och orkeslösa sida vann när jag insåg att orkanen utanför dörren förmodligen kommer vandalisera mitt hår något så ofattbart. Eller det vet jag ju egentligen inte heller, men jag antar det i och med att det ser blåsigt ut utanför.
Varför ska Hanna vara synonom med tragik just idag för? Fan va onödigt. Men jag orkar faktiskt inte ta mig ut i skogen, jag orkar faktiskt inte ta mig till universitetsområdet, jag orkar faktiskt inte fara och flänga överallt hela tiden.
Jag sitter här med mitt billiga skitvin, absolut drickbart på grund av en fiftyfifty blandning med Fanta apple/pear (tips för den som vill). Det är ju skitskönt att bara sitta här i lugn och ro, inga måsten överhuvudtaget. Fast jag tror jag måste ta bussen om 20 minuter, kasst men nödvändigt. Jag vet ju med mig själv att när jag väl har klunkat ner den där femtiokronorslitern så bryr jag mig inte speciellt mycket om orkanen utanför, jag kanske rent utav går in i min disneyroll, typ Pocahontas, och njuter till max av vinden som leker med mitt hår blablabla. Åh, nu blev jag omogen och alldeles för onykter, men sån är livet och ja, jag gillar det.
Hästpojken spelar på en av stadens klubbar ikväll, mycket intressant. Jag återkommer imorgon med lite detaljer, inte för att jag tror att någon bryr sig speciellt mycket, mest för att jag själv tycker det är kul. Fan vad härligt om någon annan själ därute faktiskt uppskattar det jag skriver. Puss och kram till er.