Prälle i det blå.

När jag ser den här artikeln så infinner det sig en väldigt oidentifierbar känsla inom mig. Är jag så hemsk att det är ren och skär skadegjädje som uppstår inom mig? Alltså jag vet inte. Men det hela känns bara så oerhört bissarrt och "vafan-hade-du-väntat-dig-aktigt". Jag kan ju inte låta bli att garva åt skiten, så är det bara.